Maryshund

Rusty opereras

I morgon ska Rusty opereras. Det blir ett sk ”titthåls ingrepp” där en liten lös benbit ska tas bort. Min förhoppning är att han får det lite lättare med sin gamla armbågsskada höger fram. Leden är nästan utan ledvätska och en eller ett par benbitar har lossnat. Vi tror att det kan ligga ”ben mot ben” och att om vi får bort den/dem så kanske det blir bättre.

Jag ger honom MSM som jag köpte i Sydafrika och tackvare det (tror jag) är han ohalt och i fin form nu. Dessutom får han daglig os av NONI juicen Equine Essentials som innehåller massor av bra saker med god effekt på hund och häst (välbefinnande, muskeluppbygnad, styrka, ledvätska, läkning mm).

Jag vill verkligen att han får bästa tänkbara chanser till ett friskt, långt liv. Vi håller tummarna att det går bra i morgon.

Rooibos träning: Går helt fantastiskt bra. Vi tränar hemma på min handskottade plan på tomten (3 spotlights som husse satt upp i träden). Vi skyr inte dåligt väder. För det mesta är det -10 på kvällarna, men helt ok. Lite jobbigt med bollen som blir slemmig och händerna kalla bara. Har jobbat hela vintern med mycket fart på spring från mig. Dels ut och runt en stol, paraply, grep eller liknande och åter förbi mig i absolut full fart, frivilligt så klart. Sedan har jag satt in ”stanna” på olika platser på utvägen (från mig). I början en på 10 (alltså 9 utan och en med. Aldrig på samma ställe. Sedan började jag även på återvägen MOT mig. Och det gick väldigt bra! Men man måste ha mycket tålamod. Generalisera i olika miljöer, olika riktningar mm. Parallellt har jag jobbat med full fart rakt ut från mig, massor. Bara klick och kasta bollen när hunden springer med huvudet rakt framåt och i full fart. Kasta bollen så att den hamnar framför i fartriktningen. Vänder hunden om och tittar efter boll/min ev rörelse, ingenting! Ignorera och prova igen om en stund.

Så nu har jag fart och ett perfekt STANNA (tvärstopp, från mig och till mig).

Rutan: Jobbat vidare med fart (frivilligt från mig) genom rutan. Klicka och kasta boll när han springer ifrån mig, fort utan att se sig om. Full fart och längre, längre ifrån mig utan att kolla. Alltid bollbelöning över hundens huvud och genom rutan.

Parallellt: targetplatta mitt i rutan som fasas ut efter hand. Dragkampsbelöning PÅ platan och den plats jag kallar ”hot spot” (mitt i rutan). Säger tack och tar kampleksaken och backar ur rutan åt något av 4 håll. Hunden följer efter och vänder upp mot rutan. När han söker sig in till plattan igen i full fart: klick, rusa dit och ha dragkamp där igen. Plattan kan tas bort efter ett tag. Jobba ut i alla riktningar och upprepa. Blanda lite boll som belöning som variation (för hög aktivitetsnivå). Denna erfarenhet hjälper hunden att hitta in rätt om den skulle komma fel (på tävling), men det ger den bra hjälp att förstå att den ska in mellan de 4 konerna. Det har bidragit till att han nu förstår, när jag flyttar 2 koner sidledes, att han inte ska springa där han har sprungit massor av gånger, utan faktiskt springer igenom den nya rutan. Det är ju först då, som hunden har förstått vad rutan är och att det är den som den ska till (inte bara springa ut för att få bollen). Nu har vi full fart igenom rutan och ett fantastiskt tvärstopp i rutan på mitt kommando!! Häftigt!

Kedja klar: Nu sitter kedjan ”läggande under gång, inkallning och ställande under gång” (som varit akilleshälen) som en smäck, kvalitetssäkrad och 100% säkerhet på ligg/stå och så fort som en Tollare över huvud taget kan prestera tror jag. Det blir början på fler kedjor med belöning först efter sista momentet. Vi gör längre kedjor och får till arbetsglädje som håller hela program med extern belöning efteråt!!

Helgen närmar sig: Jag åker till Dalarna med hundarna och Veronica som börjar sin Instruktörsutbildning i Borlänge. Vi bor tillsammans i Nyberget (vårt hus). Träna med Rooibos, gå i skogen, läsa kursliteratur på norska (går faktiskt bra) och vila. Rusty ska vila så klart!

Längtar efter allt spännande som börjar snart. Det ska också bli kul att äntligen få tävla lite med Rooibos.

Detta år kommer att bli det mest händelserika i mitt hundliv tror jag!
Förhoppningsvis kommer Rooibos och jag att utvecklas och lära oss otroligt mycket, samtidigt som jag skall lära mig mer om att lära andra att träna hund!
Först ingår vi i årets grupp “Elitsatsning” hos Maria Hagström. En otroligt spännande kurs över 8 heldagar jämnt fördelat under året. Detta är precis vad jag drömt om för att komma framåt med Rooibos på tävlingsfronten. Det ska bli superkul!!!
Sedan kom vi dessutom med på CANIS INSTRUKTÖRSUTBILDNING (vilket jag knappt vågat drömma om)! Eftersom kurserna inte krockar, har jag tackat ja till båda!
Dessutom går jag steg 4 på Chickencamp i Borlänge (klickerträning på hönor).
Ett späckat program som dessutom kräver mycket studier och träning på egen hand.
Självklart ska jag försöka att hinna med att blogga om allt spännande och lägga upp nya bilder efter hand!

Jag fick beskedet först i lördags (16/1), efter att ha väntat så länge och läst att besked skulle ges före 15/1, gick jag (lite moloken) hem i tron att jag inte kom med. Eftersom Margareta (min nya kompis från Fannys kurs) anmält sig till Maria Hagströms Elitsatsning och bett mig göra detsamma (om jag inte kom in på Instruktörsutbildningen), och jag fått Ok på den veckan innan, accepterade jag platsen och betalade i fredags. När jag kollade mailen på lördagen, satt svaret från Canis där!!! Så nu är jag med på 2 stora grejer detta år!!
Marias Elitsatsning är nog inte så krävande vad gäller studier. Tidsmässigt klarar jag det nog. Men ekonomiskt kommer det krävas en enorm tillstramning. Men jag vill inte tacka nej till något.
Så nu blir det till att förbereda oss så gott vi kan. Det ska bli superkul!Rooibos avslutade förra året med att bli pappa till 5 fantastiskt fina, snygga och korrekta valpar. För mig var det en fantastisk upplevelse att få vara med vid födseln samt följa deras utveckling fram till leverans.
Slutligen startade jag upp dem den sista veckan innan de skulle levereras (enkla övningar och komma igång med klickerträningen).

Sedan blev det en heldag hos uppfödaren. Jag körde en muntlig 2-timmars genomgång med alla
valpköparna gemensamt. Sedan ca 40 min enskilt med varje familj där en
person fick börja klickerträna lite med valpen (då 8 veckor gammal).

Alla har fått tips på bra böcker att läsa och Caniskurser så klart. Även prenumeration på tidningen Canis. Flera av dem har redan köpt Lydnadsträning i Teori & Praktik. De fick också mina goda råd i form av Valpens Husregler a la klickerträning samt många bra korta skrifter jag gjort om Doggie Zen, roliga
övningar, handtarget och grunder till inkallning och bra koppelträning.

Det var otroligt roligt att få dem alla startade och in på bra spår.
Självklart visade jag en hel del med valparnas pappa Rooibos. Det om inget annat tog rejält! Jag kunde riktigt se i deras ögon hur de tänkte, - Det där vill vi också göra!
Det var också underbart att mamma, pappa och valpar + alla nya familjer kunde träffas, leka och lära känna varandra på ett fint sätt tillsammans (skickar med några bilder)!
Så det där att samarbeta med uppfödaren, det är nog en väldigt bra ide som jag rekommenderar!

Valparna har flyttat till sina nya, fina familjer och det ska bli underbart att följa deras utveckling!

Jag har lagt upp bilder i mitt galeri för den som vill se de bästa bilderna från valptiden.

Det blir troligtvis en ny parning i sommar och kanske nästa vår igen!//Mary

Klickerträning till nytta i Kenya……

Jag har just återvänt från en fantastisk ridsafari i Kenya. Jag reste med mina kunder i en liten grupp med 7 erfarna och äventyrslystna ryttare. Vi upplevde den mest enastående ridsafari med spännande möten (djur och människor) såväl som fantastiska naturscenerier. Bl a fick vi bevittna en svart leopard som sprang framför oss till säkerheten bland träden (efter misslyckad morgonjakt). Svart Leopard har aldrig dokumenterats, men man tror sig ha sett en vid ett par tillfällen i Sydafrika för ett par år sedan. Riktigt spännande, precis som möten med ensam elefanthane som utmanade oss på hästryggen, genom att fälla ut öronen och ta ett par raska steg mot oss. Efter att ha bockat av ca 40 intressanta djurarter på vår lisa, kom vi riktigt nära tre gepardhannar som var på väg ut på kvällsjakt (vår sista kväll). Fartfylld ridning, hopp över stockar som blivit till när elefanterna ”välter” ner träden för att äta bladverken. Suuuuperkul vecka helt enkelt!

För ridresorna: www.greenways.se

Men, för mig väntade något som gjorde resan ändå mer intressant – hundträning så klart:

När övriga (min grupp resenärer) sussade mitt på dagen och åkte på jeepsafari, blev jag ombedd att titta på och hjälpa till med träningen av två blodhundar som donerats till Nationalparken. Projektet med hundarna och deras 2 skötare, går ut på att få fram bra spårhundar att spåra upp tjuvskyttar med. Syftet med vårt möte var att ta fram en ny träningsplan och hjälpa tränarna att komma vidare i arbetet.

I Nationalparken finns nu endast 17 exemplar av spetsig noshörning (black Rino). De är utrotningshotade och extremt hotade då man ständigt stöter på spår av tjuvskyttar i parken.

Blodhundarna visade sig vara två underbara individer (min första kontakt med denna ras). Det blev mycket ”dräggel” i mitt ansikte och i mina öron när vi bekantade oss med varandra J.

Självklart såg jag det som en spännande utmaning att hjälpa dem med detta, även om tiden var mycket kort. Det är ju extra spännande när arbetet med hundarna kan vara till en sådan stor nytta. Men det är ju också farligt. Tjuvjägarna använder giftpilar med dödlig utkomst.

Min erfarenhet av just den här typen av arbete är mycket begränsad. Jag har grundutbildning i klickerträning och positiv förstärkning och god kunskap i att få fram bra inlärning som resultat av erfarenhet

Till min besvikelse fick jag följande klart för mig efter samtal och förfrågningar, vilket var min första plan för att få veta ”vad vi har”:

- Hundarna lever i bur hela dygnet (utom när de rastas kort samt ett par spår som de får gå/dag).

- Ingen social kontakt eller kärleksfull relation med sina skötare. Masaierna har en kultur helt olik vår. Djuren har ett syfte/ändamål att vara oss till nytta, de (hundskötarna) såg helt frågande ut när jag ”vänslades och lekte” med hundarna.

- Ingen daglig motion.

- Inget träningsprogram.

- Ingen lek.

- Knappast någon belöning har används över huvudtaget.

- Tyvärr syntes det tydliga bevis på historia av positiv bestraffning.

- Den äldre hunden (ca 8 år) var ovillig att ta upp spår (såg lite rädd ut).

- Den yngre (Boscow), var mycket spårduglig, men knappast motiverad nog att kunna hålla ut längre sträckor samt att vara fokuserad.

För att få igång god arbetsglädje och lära hundarna att lära (såväl som skötare) började jag med lite demonstation och förklaring av grunderna:

1)      Vi/jag jobbade i nästan 2 timmar växlingsvis med en korsningshund från familjen. Detta för att den var otroligt snabb, glad, föremålsintresserad mm. Jag såg bäst möjligheter att nå resultat som visar alla berörda (projektledare, parkvakter, hundskötare) vad klickerträningen går ut på och dess enastående fördelar. Jag ville få fram snabbt resultat av förändrat beteende som resultat av erfarenhet helt enkelt. Visa dem fördelarna med att bygga upp en bred repertoar av belöningsformer som sedan kan varieras och användas i träningen. Hunden vi jobbade med var fantastisk och mycket lättjobbad, men blev till slut trött så klart.                                                  Doggie Zen, handtarget (sprang mellan 3 av oss till slut), tasstarget, nostarget, stå med kontakt, ligg, sitt, backa och stå med framtassarna på en kista blev resultatet. Alla var mycket imponerade och lyhörda. Nu hoppas jag bara att grundstenarna föll på plats och att man verkligen förstod alla de viktigaste bitarna. Men det är lite tufft på så kort tid. Syftet med demonstrationen var att visa hur lätt inlärningen går med glädje, lek, kreativitet (från förare och hund) mm. Masaierna som tittade på trodde (framkom efter div översättningar) till att börja med, att jag utövade någon form av tankeöverföring till hunden när den bjöd alla beteenden frivilligt. Jag vet inte hur mycket de egentligen förstod om jag ska vara ärlig.

Nu till blodhundarna:

Vi tog fram den bättre hunden för att se hur de jobbade och vad hunden kunde.

Hundföraren talade bara sitt språk, men ett par kommandon var samma för dem som jobbade med hunden. Under det ca 1 km långa spåret upprepades kommandot ca 50 ggr. Det var något i stil med ”get back on track”.

Min bedömning var att det tjatades på tok för mycket och hunden inte alls lyssnade på föraren. Hunden spårade i mycket rask takt (alla fick springa) och slarvade en hel del.

Belöningen var undermålig och inte alls tillräcklig för att skapa motivation. Men hunden jobbade ändå ganska bra.

När nästa spår skulle läggas gjorde vi ett lättare spår och mycket kortare. Figuranten fick goda korvar med i fickan och uppmanades att vara superglad och leka och visa stor förtjusning när hunden fann honom. Vi gjorde 3 av dessa övningar och resultatet lät inte vänta på sig. Inget tjat om ”back on track” var nödvändigt och hunden belönades enbart för väl utfört arbete då spåret var så kort och lätt att den klarade det utan fel. Figuranten drog en pinne efter sig, så att vi som gick med hunden kunde följa hundens arbete och läsa av hunden rätt. Därmed kan  hunden uppmuntras och stärkas i rätt val och bra arbete och hundföraren lära sig att läsa hunden när den arbetar för att sedan känna igen signalerna i det viktiga arbetet som väntar dem. Klädnypor med band skall inskaffas. Det sista spåret var ca 1 km, gick kanonbra och belöningen var mycket uppskattad. Superglad och arbetsvillig hund!

Hund nr 2 (som inte velat spåra):

Mycket bus, lek och belöning med hunden! Därefter provade vi ett väldigt lätt, kort spår. Hunden tog upp och belönades rikligt av figuranten som var väldigt nära. Därefter massor av kul lek och dragkamp. 3 nya spår lades under eftermiddagen. Alla gick mycket bra. Hunden spårade men stor glädje och motivation och belönades rikligt. Inga problem!

Plan för fortsatt träning:

Omedelbart ska följande ändringar göras i de dagliga rutinerna:

-         Hundskötarna ska motionera hundarna 1-2 timmar varje dag. Masaierna har enastående kondition (tjuvskyttarna likaså), det borde inte vara några problem för skötarna att jogga med hundarna en tur varje dag. Kombinera med lek och bus. Dragkamp och bollar mm. Det ska vara superkul att komma ur buren/hundgården och få chansen att arbeta och leka.

-         Försök införa mer social gemenskap med hundarna och låt dem vara tillsammans. (uppenbarligen goda vänner men ligger i två olika separerade burar).

-         Jobba endast med positiv förstärkning och absolut inga bestraffningar (possitivt straff). Om/när skötarna lär sig mer om träningen, kan de även använda sig av att något hunden vill ha tas bort (håller tillbaka eller tas bort).

-         Anpassa kriteriet efter vad hunden klarar av med gott resultat. Gör spåren successivt svårare och längre i en takt som passar hundens förmåga. Läs hunden, är den trött, törstig, förvirrad mm. Avbryt och hjälp hunden tillbaka i arbetet med ny energi så att den kan lyckas. Belöna mycket rikligt och gör arbetet till något lönande och kul för hunden.

-         Var noga med avstånd från tidigare spår, vind och andra förhållanden. Notera hur spåret läggs (markeringar) så att hunden får stöd i arbetet under träning (som senare fasas ut mer och mer).

-         Lägg spår med olika tidsintervaller (t ex 1-2 dygn varierat i olika timmar). Figuranten kan återgå till slutplatsen nästa dag (från rätt håll så klart och väl markerad så att figuranten hittar till rätt plats).

-         Hundarna måste läras att spåra i högt tempo, såväl som långsamt så att skytt och parkvakter mm hinner med utan svårighet.

Mer att tänka på:

Försök ta reda på vilket gift som används i pilarna. Finns det motgift, behandling? Masaierna i byarna som flyttar runt (nomader) har stor kännedom. Med goda kontakter kan kunskap och erfarenhet bevaras och komma till nytta. Var förberedd så att hundar och människor kan behandlas snarast om de träffas. Kan hundarna ev kläs med skyddsdräkt som pilarna inte tränger igenom? Hur ska hunden hanteras när den kommer nära tjuvskytten så att den inte skadas?

Det finns mycket att fundera över när väl hundarna utför arbetet till belåtenhet. Uppenbarligen har man redan fångat flera tjuvskyttar den senaste tiden så arbetet är oerhört viktigt.

Jag har redan en ny resa planerad under 2010 och det ska bli kul att se hur arbetet med hundarna utvecklats. Om någon läser detta och vill komma med bra förslag på detaljerad träning för dessa hundar, gör gärna det! Det vore superkul!

4/11-09

Mary Tjärn Wright

www.greenways.se (Marys Hund)

Kvalmiga kvällar med mycket mygg är kanske inte de bästa förutsättningarna. Speciellt Rusty blir andfådd och har svårt att återhämta sig. Då passar det extra bra att växla mellan 2 hundar. Det kanske skulle vara bra med en till i alla fall J

Just nu jobbar jag med samma saker på båda hundarna.

Framåtsändande:

Frivilligt språng (full fart) framåt ifrån mig i rak linje. Rusty är helt otrolig, han ”rusar” i full galopp så långt som jag kan kasta och lite till. Jag är riktigt nöjd då han aldrig tvekar eller vänder sig och tittar. Bollen kastar jag precis så att den landar framför honom i full längd (mycket träningJ) Nu ska jag bara befästa det ytterligare lite till.

Rooibos kan jag få ut i full fart upp till 20 meter utan att vända. Nu sänder jag dem igenom rutan i full fart på detta vis. Flyttar rutan i sidled, generaliserar i olika miljöer och det börjar sitta riktigt bra. Lite till och sedan stimuluskontroll.

Samtidigt jobbar jag med hoppstopp på båda. Det går riktigt bra faktiskt. Båda hoppar lagom högt med framtassarna ihop och sätter ner dem i ett ”stopp”. Vill få det snabbare och säkrare innan jag sätter kommando på det. Sedan ska jag använda det på inkallningarna och vi får se var annars det blir bra.

Rooibos håller jag på att sheipa till framtassrörelser uppåt. Han sitter framför mig och lyfter tassarna. Nu har han börjat sätta dem på mina axlar (ganska rart). Men jag är ute efter ett ”sitt fint” tror jag. Får se hur det går. Kanske hittar vi på något annat kul att visa upp hos Thomas & Fanny i september. Skulle vilja fånga hans söta grej när han gnuggar sig i huvudet med framtassarna, typ ”skäms Rooibos”. Det händer ganska ofta, men det gäller att vara beredd att fånga det (typ capturing).

Hoppa över hinder: Vi jobbar vidare med språng framåt från mig, över hindret och minst 6-10 meter utan att han vänder sig. Jag vill ha ca 6 meter när momentet är klart. Ska befästa det riktigt väl innan jag lägger till sitt där jag vill ha det.

Apporten: Jobbar hela tiden med båda hundarna för att få det riktigt bra. Rooibos plockar upp träapporten i full fart med perfekt teknik, håller den perfekt när han går och springer. Men han är lite osäker ännu med störningarna och in i position. Men vi är nästan där. Försöker köra med mycket dragkamp och alltid när vi har den mest aktiva och bra träningstiden.

Utställningsträning: Nu blir det mer av denna vara då vi fick ”blodad tand i helgen”. Mer fart och ändå mer attityd i ringen vill jag få fram. Ett trav som har suuuperenergi vill vi också få till. Sedan behöver vi testa minst en man som kollar Rooibos varje dag (som domaren gör). Det är främst män som är problemet.

Vi ska på massor av utställningar i sommar, inkl Estland. Vid varje tillfälle ger jag mig till planen kvällen innan. Sätter upp tältet och kör sedan tävlingsträning (lydnad) med Rooibos i den nya miljön först. Bra inmarsch fritt följ, bra attityd mm. Sedan blir det massor av boll och kul, uppställning, språng/uppvisning mm. Sedan mer lek och bollbus igen. Tillslut ska Rooibos älska platsen varje gång! Dels för utställningen nästa dag, men även för att han ska komma att gilla nya platser och planer! J Hoppas att det hjälper oss inför vår tävlingsdebut i lydnad i höst! J

Utställningen i Köping gick över förväntan! Rooibos vann öppna klassen, slog Championhanen och till slut in i ringen mot Championtiken (om ”bäst i rasen”). Där tog det stopp. Men det blev både Cert & Cacib!! Dessutom några som är intresserade av att para med Rooibos. Nu blir det kul med fler utställningar i sommar. Jag åker dit kvällen innan och tävlingstränar (lydnad) i ringen också. Det är bra miljöträning och fin erfarenhet för Rooibos också! Nästa helg blir det Ransta i Värmland, I augusti blir det Norrköping och Nyköping och sedan Estland och Baltic Winner Show.

Tränar vidare på vår läxa och putsar på lydnadsmomenten, hoppas på debut med Rooibos i september!

Torsdag kväll var varm, ganska myggfri och härlig. Maria/Diesel, Inge/Pumba & Sophie/Tixie kom över på träning. Alla har kommit fint vidare med sina grundfärdigheter. Tixie och Diesel är riktigt igång med bakdelsförflyttningar (framtassar på pallen) och även Pumba har börjat trampa på åt höger. Vi lade mycket arbete på lek och jobba med två bollar för att få fart och intensitet (kastar/släpper den andra när hunden kommer med den första). Det blir lätt så, att man matar på med gobitarna och gömmer leken. Dragkampen är sååå viktig i det grundläggande av många färdigheter (backa, stanna och ta upp apporten mm). Dessutom har man hunden intill sig/framför sig i den belöningen, inte springandes ifrån sig (när hunden springer efter bollen). Så vi lägger mycket jobb på att få alla hundar riktigt taggade på alla typer av lek, kamp, jakt.

Vi avslutade med en härlig tur i skogen med hundarna som busade och älskade att springa tillsammans. Gladast var nog Pumba som sällan eller aldrig får chansen till detta (matte & husse över 80 år) och utan bil bjuder mest på långsamma turer i närheten av boendet. Det var för övrigt underbart att se Inge jobba så fint med Pumba i lek med bollarna och pallträningen!

Rusty & Rooibos fick en fin simtur fredag morgon (10 sim ut och åter ca 30 m i varje riktning). Rooibos åkte direkt in i duschen för shampobad inför utställning i Köping på söndag.

Förra helgen och de 4 dagarna i Norge blev arbetsamt och jobbigt för oss. Utställningskursen (steg 2 med Gerard O’Shea) var mycket bra och fartfyllt. Många bra saker att lägga på minnet och användbart på olika sätt. Nu är det upp till bevis för Rooibos & mig. Vi ställer ut i Köping till Helgen, Värmland nästa helg och reser till Estland i Augusti för Baltic Winner Show. Hoppas på ett Cert i sommar!

Norge: Margareta och Pepsi kom med tåget till Hedemora och jag hämtade upp dem ör att sedan avsluta sista dagen med Gerard O’Shea.

Sedan körde vi direkt från Dalarna till Son i Norge. Inflyttning i stugbyn, följt av en god natts vila innan första dagen (av 4).

Dag 1 började med lite teori och därefter ”konkuranseträning” (tävlingsträning) och det blev det ganska mycket av.

Planen var iordninggjord med plastremsor mm. Jag förstod genast att det inte var riktigt i ordning med Rooibos. Han var rädd och osäker hela tiden. Tog leksaken halvhjärtat, släppte den, stod och tittade ner i dalen mm. Det var flera ytor på planen som han vägrade att gå på (gick runt, undvek, tvärstannade mm). Jag kände mig som ett fån! Dessutom blev jag så nervös av det hela att jag snubblade på mina egna fötter, gick åt fel håll, trampade på Rooibos mm. De två första dagarna gick precis lika dåligt med alla dessa övningar. Vi jobbade med framåtsändande, explosivitet, mer tävlingsträning (bra attityd in på plan mm). Under dessa två dagar fick jag bara motsatsen, glapp, tveksamhet, stopp och titta, inte vilja gå på vissa platser mm. Som tröst, visade det sig att det var 3-4 andra hundar som uppförde sig på samma sätt.

Vi spekulerade i orsak till detta. Fanny & Thomas var borta under helgen (kursstart måndag morgon) och kanske var det mycket vilt ute på deras framsida hela helgen. Det ligger dessutom massor av bajskorvar på deras planer (tydligen gör hundarna ifrån sig på planerna).

Men, det är ju någonting som hundarna också borde kunna klara av.

Plattsliggning: För första gången låg Rooibos med många andra hundar. Dag 1 & 2, gick jag till honom var 20-40 sekund ca. Han låg perfekt båda dagarna. Den sista dagen fick vi vara i den mer avancerade gruppen och plattsliggningen skulle vara utan förare som går till hunden.

Rooibos låg kanonbra 2 och sedan 3 minuter (jag var synlig). Det var riktigt trevligt att se!

Mer tävlingsträning dag 3 & 4 (nu på övre planen där det gick lite bättre för oss).

Jag fick börja tävlingsträningen och Rooibos var nu taggad på kamptrasan och bollen fram till start. Vi blev kommenderade av Thomas (kanonbra att jobba med) och körde: In på plan, start från utsatt plats, fritt följ med antal stopp, vändningar, språngmarsch mm. Förutom att jag gick åt fel håll och var korkad nog att vända, var det helt perfekt! Vi fick uppmuntrande applåder och någon sade – 10 poäng till hunden! (syftade nog på mitt slarviga fotarbeteJ). Men jag var väldigt glad för det!! Rooibos var hela tiden precis där jag vill ha honom och precis jämn.

Sista dagen blev det samma sak + en perfekt inkallning. Jag var riktigt nöjd med tävlingsträningen dag 3 & 4 alltså. Men på riktig tävling får man ju inte 2 förberedande dagar att jobba på planen ju!!! Vi behöver alltså jobba massor med miljöer, tävlingsträning, hålla attityden uppe förta inmarschen mm. Det blir till att åka runt till olika hundklubbar och försöka ordna med kommendering mm. Sedan är det ju mig själv jag måste jobba med. Upp med hakan, god hållning, säkerhet på fötterna och vart vi ska. Jobba upp god självsäkerhet!!!

Övrig träning: De sista två dagarna jobbade jag med flera i gruppen. Alla kurskamrater är oerhört kompetenta och dessutom suuuupertrevliga! Det är ingen av dem som jag inte gärna tar råd från. Alla hjälps åt och har massor att bidra med. Dessutom har Fanny & Thomas en praktikant som heter Carro som är väldigt trevlig och hjälpsam.

Vi jobbade med torrgående (vändningar, bra gång, bort med ovanor mm). Två tittar och en går. Väldigt bra med allt som syns när det granskas noga. Sedan in med hunden. Granska minsta detalj i sättande, vändningar, stopp och gång. Superbra att få veta exakt hur det ser ut bakifrån, från sidan och framifrån. Mycket lärorikt!

Mer jobb med vad man själv vill ha hjälp med: Framåt över hinder. Jag vill ha 3 språng fram innan jag lägger in mitt sitt kommando. Alltså riktigt bra fart över hindret. Jobbade med detta tillsammans med Haakon och Tam (hans skitsnygga bordercollie). Tog faktiskt nytta av paraplyet som jag lärt Rooibos att springa fram och runda. Efter två sådana kunde jag ta bort det och bollbelöna fram. Fick till riktigt bra hopp och utlöp från mig och hindret.

Använder samma metod för rutan.

Slutligen mer jobb med apporten för 2:an och en hel del annat.

Har även börjat med hoppträning för snygga ”stanna”. Hoppas ha det klart till nästa gång!

Till slut var jag ganska nöjd ändå. Vi är snart klara för start i klass I och mycket av II:an är relativt färdigt.

Det var flera demonstrationer av bl a inlärning av kryp (med Haakon & Tam).

Nu gäller det att få in så mycket effektiv träning som möjligt och ta vara på varje tillfälle som ges!

Efter att jag läst Mårtens förslag till hur man jobbar med hundar som har svårt att hålla isär de verbala kommandon och störningar man ger, har jag kommit vidare bra med Rooibos.

Nu kör jag godis i skål och vänta på varsågod som varvas med andra ord, precis så som jag gör med stimuluskontroll på olika färdigheter (sitt, ligg mm). Nu har det blivit lättare för Rooibos att förstå att han måste lyssna på VAD jag säger och inte bara göra det som han gjorde senast eller det han tycker går snabbast (billigt beteende).

Det är precis som att det fick honom att förstå konceptet (äntligen). Nu kommer jag jobba med detta mycket en tid för att få honom riktigt lyhörd och tänka först.

Det går väldigt bra på inkallningarna, han sitter länge tåligt och väntar när jag säger allt från fågelbajs till banan och julgran. Och reagerar blixtsnabbt på inkallningen när den kommer mitt ibland allt det. Så det håller på att hända saker…

Men min nästa hund kommer att bli satt under stimuluskontroll mycket tidigare!

Helgen närmar sig. Utställningskurs med Gerard O’Shea (på riktigt) lördag & söndag och sedan vidare till Norge för 4 dagar hos Fanny & Thomas (Klickerklok) på Tränarutbildningen.

Mycket kul att se fram emot, hoppas det blir lite mindre varmt, speciellt för hundarna…

Väntar fortfarande på att Tracy ska börja löpa så att vi kan räkna in dagarna för parningen….

Körde upp till Nyberget och vidare till Borlänge för steg två med Gerard O’Shea i utställningsteknik. Väl framme vid Romme, fann jag stället ödelagt. Det gick upp för mig att jag lyckats lägga in kursen på fel helg i min almanacka. Hur klantigt är inte det?

Nåväl, det var bara att göra det bästa av saken och köra tillbaka till Nyberget och njuta av det sagolika vädret och solnedgång över Lissjön. Lomfåglarna (ett par som håller till på sjön) bjöd på stillsam underhållning. Hundarna hann med flera dopp och simmade efter apporterna ett 30:tal gånger redan på lördag kväll. Fin motionsträning när det är så varmt att matte inte orkar gå…

Lite träning med Rooibos: främst finlir på fria följet, vändningar höger och vänster + språng. Riktigt bra nu, växlande korta stycken och belöna för topp attityd samt längre stycken och extern belöning. Börjar bli nöjd, men behöver mer störningsträning. Margareta kommer ner från Umeå innan vi åker till Norge nästa helg, hoppas vi hinner med lite träning.

Kursen med Gerard är först nästa helg, så det blir till att åka direkt vidare till Norge från Dalarna. Mycket kurser är det på en gång som husse brukar säga.

Sommarväder och tokvarmt, gör att vi knappast hinner med mer träning än vad man får in efter kl 20.30 på kvällen. Tracy har ännu inte börjat löpa, vi väntar med spänning. I dag fick jag svar från USA (Optigen) ang Rooibos DNA test och han är NORMAL/CLEAR =alltså grupp A och det är ju kanon då han ska föra detta vidare till sina valpar. Vi väntar nu svar från Tracys prov också.

Söndag kväll var en underbar sommarkväll med precis lagom kvällssol och ändå lite svalka. Rusty, Rooibos och jag körde till hundklubben och fann den helt övergiven. Inte en hund eller människa i sikte på hela kvällen! Ut med alla våra grejer, bur, låda med grejer mm. Det stod 5 islandshästar i hagen precis intill planen! Perfekt, började med Rooibos som fick jobba ca 5m från dem (andra sidan staketet) och det gick väldigt bra! Tror att han är helt Ok med hästar nu!

Rooibos startade upp fantastiskt bra: Framför mig, frivilliga beteenden. Bjöd i rask takt en av varje: sitt, stå, ligg, backa & in i position. Precis så som det ska, fast möjligen in i position först.

Jobbade med sitt kvar och stadga med mycket störning, explosiva starter/full fart, komma in i position mm, Sedan kedja på inkallningen klass I och det blev väldigt bra!

Apporten, med störning, håll fast och in i pos med håll fast. Riktigt bra!

Riktigt bra fritt följ nu igen, de blev sämre ett tag när jag jobbade med läggande under gång (frivilligt). Nu när det är under stimuluskontroll blir det fria följet stabilt och säkert igen.

Behöver bara mer störningsträning innan jag åker till Norge igen.

Utställningsträning: Innan helgen vill jag hinna med lite mer. Testade ca 10 minuter på klubben och det går riktigt bra (köttbulle i handen och snäpp med pekfinger. Handling, spring med fart, uppställning mm. Ska bli kul med fortsättningskursen (Gerard O’shea i Borlänge) i helgen!

Föresten, vi var på Torö på lördagen och besökte Rooibos första date, Tracy! Vilken liten sötnos det är. Hon går i löp precis i dagarna. Det var trevligt att de fick träffas och ha det lugnt och bra tillsammans innan det gäller på riktigt. Hoppas att det dröjer några dar till innan hon börjar löpa så att vi hinner hem från Norge innan det ska paras (Norge kurs med Fanny & Thomas 5-9/7). Vi håller tummarna. Det ska i vart fall bli otroligt kul med Rooibos kommande faderskap. Några bilder ligger på galleriet, ANNAT KUL.